Inför framför allt Black Friday och julhandeln cirkulerar en typ av falska sms och mejl som handlar om paketleveranser.

Syftet är att komma åt dina pengar genom att:

• Få dig att lämna ut dina kortuppgifter
• Smitta din dator/telefon med virus som samlar in personlig information om dig som bankuppgifter eller information om dig hos myndigheter.
• Få dig att logga in och signera ett köp med din e-legitimation (som Mobilt BankID)

Hur går det till?

Du får ett sms eller ett mejl som ser ut att komma från en post- eller paketleverantör. Både mejl och sms kan se väldigt trovärdiga ut och det är lätt att låta sig luras. 

Det kan handla om en obetald fraktavgift, tullavgift eller att du behöver ladda ner filer eller logga in för att komma åt din försändelse.

Så skyddar du dig

• Klicka inte på länkar.
• Om du är osäker på vilket paket meddelandet gäller, kontrollera själv på leverantörens hemsida eller kontakta deras kundtjänst.
• Lämna aldrig ut kortuppgifter, koder eller inloggningsuppgifter.
• Var alltid noga med att kontrollera vad du signerar med din e-legitimation. Belopp och avsändare syns tydligt innan du signerar.
• Ladda aldrig ned appar eller filer på uppmaning av någon annan.

Bedrägerier via Facebook - och andra sociala medier - där bedragaren låtsas vara en vän till dig blir allt vanligare.

Hur går det till?

Du blir kontaktad på någon chattfunktion, till exempel Messenger av bedragare som lyckats kapa en av dina vänners konto och utger sig för att vara denna. ”Vännen” frågar om du kan hjälpa till med ett bankärende. Det kan röra sig om att personen måste betala en räkning men av olika anledningar inte har tillgång till sin säkerhetsdosa. Därför undrar personen om hon eller han kan få låna din säkerhetsdosa och din kod.

Mycket vanligt är också att ”vännen” lurar in dig i en ”tävling” där du omgående vinner pengar. Du ska bara hjälpa till med siffror och koder från din säkerhetdosa. Bedragaren har redan innan kontakten tagit reda på ditt personnummer så när du lämnar ut dina koder, används dessa för att logga in på din internetbank. Fortsätter man lämna ut koder kan nya konton läggas upp och pengar flyttas till dessa.

När detta är gjort tackar bedragaren för hjälpen. Först när den bedragne själv loggar in i internetbanken upptäcks bedrägeriet.

Så skyddar du dig

• Kom ihåg att alla koder till både kort och säkerhetsdosa är personliga. Du kan alltså inte låna ut dem till någon som till exempel tappat sin dosa.
• Lämna aldrig ut koder via Facebook och andra sociala medier.
• Ring och kolla att det verkligen är din vän som du pratar med. Om inte − berätta att någon tagit över Facebook-kontot och att vännen bör återställa sitt konto omgående.
• Tänk på att anmäla och blockera bedragaren på Facebook.
• Läs mer och se filmer om Facebook-bedrägerier och andra vanliga bedrägerier via internet.

Facebookbedrägeri − lämna aldrig ut personliga koder 

ID-kapning, även kallat ID-stöld, är när någon använder dina personliga uppgifter för ett genomföra någon typ av bedrägeri. 

Hur går det till?

Bedragarna är snillrika när det gäller ID-kapning. Några av sätten de använder sig av är att göra en adressändring, vittja brevlådan eller lura till sig ditt BankID. Sedan kan personen beställa varor och tjänster i ditt namn eller skaffa sig andra fördelar, till exempel att söka kredit i ditt namn och utnyttja den. 

Så skyddar du dig

• Tänk på att inte slänga personlig information i återvinningen
• Skydda dina ID-handlingar (legitimation och personliga koder till exempel BankID).
• Skaffa ID-skydd hos UC. ID-skydd är en tjänst som skyddar dina personliga uppgifter och hjälper dig om du blivit utsatt för ID-stöld. Med UC ID-skydd är du trygg (minuc.se)
• Spärra obehörig adressändring, läs mer på Skatteverkets webbplats. Spärra obehörig adressändring (skatteverket.se)
• Om du bor i hus och har en traditionell brevlåda - skaffa en låsbar postlåda/säkerhetsbrevlåda så att bedragaren inte kommer åt din post.