Meny
Våra tjänster
Låna pengar
Kort och betala
Spara och placera
Pension
Försäkringar
Familjejuridik
App, internetbank och BankID
Händelser i livet

Arvskifte - dela upp arv

Arvskifte betyder att dela upp den avlidnes eventuella tillgångar mellan arvingarna. Här kan du läsa om hur du gör för att flytta över de tillgångar som dödsboet har i Sparbanken Tanum till arvingarna.

Så går det till

  • Har du gjort en bouppteckning och registrerat den? Annars, gör det först. Mer om bouppteckning
  • Gör en arvskifteshandling som visar vem som ska ärva vad.
  • Skicka in alla uppgifter till oss via länken "Registrera ditt skiftesuppdrag" nedan eller använd våra checklistor och blanketter längre ner på sidan och posta uppgifterna till oss. 

Checklistor och blanketter

Om du inte har Mobilt BankID kan du använda nedan checklistor, skriva ut och fylla i blanketterna och posta till oss på adress:

Sparbanken Tanum
Att: Affärsstöd
Box 3
457 21 Tanumshede

Arvskifteshandling och tidsgräns arvskifte

Vem ärver vem? Arvsordningen påverkar arvsrätten

Om det inte finns något testamente där den avlidne själv har kunnat skriva ner vem eller vilka som ska få arvet tilldelas det till närmaste släktarvinge enligt arvsordningen. Finns det ingen släktarvinge i någon av de tre arvsklasserna tilldelas arvet till den allmänna arvsfonden.

  • Den första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar. Alltså barn till den avlidne.
  • Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar och syskon. Har den avlidne inga barn är det den avlidnes föräldrar och syskon som har arvsrätt.
  • Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn. Det innebär att ifall den avlidne inte har några egna barn eller syskon och den avlidnes föräldrar också gått bort så har mor- och farföräldrar samt eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder arvsrätt. 

Kusiner har ingen arvsrätt. För att en kusin ska kunna ärva en avliden krävs att det i så fall står i testamentet. 

Om den avlidne var gift går den efterlevande maken eller makan före i arvsordningen och ärver den avlidne före exempelvis gemensamma barn, så länge det inte finns ett testamente som säger något annat. 

Den som har arvsrätt kan välja att avstå från arvet till förmån för sina bröstarvingar. Då är man inte längre arvinge. Ett exempel är när barn som inte är gemensamma, så kallade särkullsbarn, väljer att vänta med att ta ut sitt arv tills dess att styvföräldern har gått bort. Man kan också överlåta sitt arv till exempelvis en välgörenhetsorganisation.

Barn, eller bröstarvingar, är de enda som har absolut rätt till arv enligt laglotten. Laglotten består av 50 % av arvet och innebär att den som har barn endast kan testamentera bort 50 % av sitt arv. Resten av arvet har barnen automatisk rätt till. 

Vanliga frågor och svar om arvskifte