Arvskifteshandlingen är ett skriftligt avtal mellan samtliga dödsbodelägare.  Arvskifteshandlingen görs efter att bouppteckningen är gjord och omfattar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder. Arvet fördelas utifrån arvingarnas önskemål samt arvsregler, eventuellt testamente, gåvobrev och andra relevanta handlingar som kan ha betydelse för fördelningen av arvet.

När alla är överens om hur arvet ska fördelas ska samtliga dödsbodelägare underteckna arvskifteshandlingen.

En arvskifteshanding behövs alltid när dödsboet innehåller tillgångar att fördela och det finns mer än en dödsbodelägare. Finns enbart en dödsbodelägare går det bra att enbart fylla i den särskilda blanketten för fördelning av arv, som finns att ladda ner under checklistan.

Om någon dödsbodelägare är omyndig eller företräds av förvaltare/god man måste det göras en skriftlig arvskifteshandling som ska godkännas av överförmyndaren i den kommun som dödsbodelägaren bor i.

Tänk på att om den avlidne var gift så ska det göras en bodelning i samband med arvskiftet. Om den avlidne var sambo så kan det också bli aktuellt med en bodelning om den efterlevande sambon önskar det.

En arvskifteshandling behöver inte följa någon särskild mall och den går att skriva på egen hand. Men vi rekommenderar starkt att du som dödsbodelägare tar hjälp av en jurist för att upprätta en arvskifteshandling. Det är ett bindande avtal och det är viktigt att man känner till sina juridiska rättigheter och skyldigheter vid ett arvskifte. Arvsreglerna är komplicerade och vi som bank gör inte en bedömning om arvskiftet är juridiskt korrekt.

Arvskifteshandlingen ska inte registreras någonstans, men är viktig att behålla om det skulle uppstå frågor eller konflikter kring arvet framöver.

Det finns  inte någon laglig tidsgräns för när ett arvskifte måste vara genomfört. Men det är vår starka rekommendation att göra det så snart som möjligt. Så länge dödsboet inte är avslutat måste det deklareras varje år. 

Dessutom får du som är dödsbodelägare hjälp i högst 12 månader efter dödsfallet att betala räkningar och lösa in utbetalningsavier som står i den avlidnes eller i dödsboets namn.

Ja, när det finns fler än en dödsbodelägare krävs det enligt lag (ärvdabalken) att man gör ett arvskifte. Det är en del av arvsrätten vi har i Sverige. 

Om en anhörig går bort utomlands gäller de arvsregler som finns i landet där den avlidne hade hemvist i vid dödsfallet, om det inte finns ett testamente. I många länder finns arvskatten kvar och i vissa fall behöver dödsbodelägarna ärva skulder som den avlidne hade, något som inte gäller i Sverige. Är du svensk medborgare som bor utomlands kan det därför vara viktigt att kolla upp hur arvsreglerna ser ut i det land du bor i och skriva i ditt testamente hur du vill att arvet ska skötas efter din bortgång, till exempel om du vill att arvet ska fördelas utfter svenska arvsregler. 

Om du fått ett förskott på arv innebär det att ditt framtida arv minskas med samma värde som förskottet. Det finns ingen tidsgräns för förskott på arv så allt som en person ger sin arvinge under en livstid kan räknas som förskott på arv, så länge inget annat står skrivet i testamentet. 

Ifall dödsbodelägarna inte kan komma överrens om hur de ska fördela arvet kan man få hjälp genom att utse en skiftesman. En skiftesman kan i sin tur begära tvångsskifte. Det får dock endast göras om skiftesmannen bedömer att det inte finns en friviliig lösning som dödsbodelägarna kan komma överrens om. 

Dödsbodelägarna ska vid arvskiftet ärva tillgångar som motsvarar deras andelar i dödsboet. Egendom som är svår att dela på (som t.ex. fastigheter) ska i första hand tilldelas en av dödsbodelägarna. De andra dödsbodelägarna kompenseras i så fall med andra tillgångar som motsvarar sin andel i dödsboet. Ifall alla dödsbodelägarna inte vill dela på en viss egendom kan man fortsätta äga detta med så kallad samäganderätt.

Detta hjälper banken dig och de andra dödsbodelägarna med vid arvskiftet. Se vår checklista för arvskiften.

Det som står i testamentet går oftast före alla andra regler i arvsrätten, eftersom det är den avlidnes önskan. Om det finns ett testamente kan inte ett arvskifte ske förrän testamentet vunnit laga kraft. I vissa fall kan den avlidne utse en testamentsexekutor vars uppgift är att se till att testamentet uppfylls enligt den avlidnes önskingar.