Vad kostar en lagfart?

Ifall du planerar att köpa hus, tomt eller gård har du förmodligen hört talas om att du utöver kontantinsatsen även behöver betala för en lagfart. Men vad är egentligen en lagfart? Vad kostar den och hur ansöker man om den? Här nedan får du svar på alla dina frågor om lagfart.

Att ansöka om en lagfart innebär en kostnad bestående av stämpelskatt och expeditionsavgift. Stämpelskatten är 1,5 % av köpeskillingen (eller taxeringsvärdet om det är högre) för privatpersoner och 4,25 % för företag. Expeditionsavgiften är alltid 825 kr.

Räkna ut kostnaden för din lagfart

Om du vill vara förberedd kan du i förhand räkna ut vad din lagfart kommer kosta. Du multiplicerar bara värdet på fastigheten eller tomten med 1,5 % och adderar expeditionsavgiften. Tänk på att det även kan tillkomma en avgift från banken om de hjälper dig ansöka om en lagfart.

Exempel: Du köper ett hus som är värt 5 000 000. Då räknar du ut lagfartskostnaden såhär: 5 000 000 x 0,015 = 75 000. 75 000 + 825 = 75 825. Lagfartskostnaden blir 75 825 kr.

Vad är lagfart?

En lagfart är ett bevis på vem som äger en tomt eller fastighet. I den står alla uppgifter om bostaden och marken, vem som äger den och hur den har förvärvats. Alla fastigheter ska enligt lag vara registrerade i fastighetsregistret och således ha en lagfart. Vid varje ny ägare utfärdas en ny lagfart med uppdaterade uppgifter. Det är den nya ägaren som ska ansöka om den nya lagfarten. När du köpt en tomt eller en fastighet måste du därför ansöka om lagfart hos Lantmäteriet inom 3 månader efter köpet. Ansöker du inte i tid kan du behöva betala böter. Alla lagfarter förvaras digitalt i fastighetsregistret hos Lantmäteriet.

Lagfartskostnad vid gåva, arv eller bodelning

Vid arv, gåva eller bodelning behöver du inte betala stämpelskatt eftersom du då inte betalat för fastigheten eller marken. Du behöver dock betala expeditionsavgiften om 825 kr för att Lantmäteriet ska göra ändringar i den befintliga lagfarten.

Lagfart vid dödsbo

Om en fastighetsägare avlider övergår äganderätten till dödsboet. Ifall fastigheten ska säljas behöver dödsboet ansöka om en lagfart innan försäljningen. Man skickar då in en dödsbolagfart till Lantmäteriet som bland annat ska innehålla en registrerad bouppteckning. Dödsbolagfarten gör att dödsbodelägarna får rätt till att skriva under köpehandlingar och sälja fastigheten på öppna marknaden. Ska fastigheten däremot ärvas behöver inte dödsboet ansöka om en ny lagfart, utan då ansöker arvingarna vid övertagandet av fastigheten.

Så gör du när en anhörig gått bort

Vi har samlat all info om vad du ska tänka på om en närstående går bort och vad vi på banken kan hjälpa till med.

Så gör du när en anhörig gått bort

Ingen lagfart vid köp av bostadsrätt

Om du köper en bostadsrätt behöver du inte ansöka om eller betala för lagfarten. Det är bostadsrättsföreningens ansvar att hålla en förteckning över bostadsrätterna och vilka som bor i dem. Om du däremot köper en ägarlägenhet behöver du ansöka om och betala för lagfarten. Ägarlägenheter är mer vanligt utomlands men finns även här i Sverige.

Lagfart är avdragsgillt

Tänk på att lagfarter är avdragsgilla. Det innebär att om du säljer en fastighet kan du göra avdrag för lagfarten på din vinstskatt.

Vad är ränteavdrag?

Har du bolån kan du få avdrag på skatten varje år för dina räntekostnader.

Vad är ränteavdrag?

Hur ansöker man om lagfart?

Du kan ansöka om en lagfart på två sätt. Antingen gör du det själv genom Lantmäteriets e-tjänst eller tillsammans med din bank i samband med att du ansöker om ditt bolån. Utöver din ansökan behöver du dessutom skicka in den underskrivna köpehandlingen i original. Du kan skicka in handlingarna digitalt eller via post.