Meny
Våra tjänster
Låna pengar
Kort och betala
Spara och placera
Pension
Försäkringar
Familjejuridik
App, internetbank och BankID
Händelser i livet

Hushållsekonomi

Den som lyckas bäst med sin ekonomi är den som använder sig av en budget, oavsett hur mycket pengar man har. Det är faktiskt så att din plånbok kommer må mycket bättre om du börjar budgetera för det som finns i den, oavsett om det är mycket eller lite. I den här artikeln berättar vi om vad du ska tänka på när du sätter upp en hushållsbudget.

Så gör du en hushållsbudget

När du gör en hushållsbudget börjar du med att lista dina inkomster för att sedan dra av dina fasta utgifter och sedan bestämma hur mycket av det som blir över som ska gå till sparande och som får spenderas. Vissa brukar gå efter 50/30/20-metoden där 50% av dina inkomster får gå till fasta utgifter så som boende, försäkringar och mat. 30% får gå till rörliga utgifter så som shopping och nöjen och 20% av inkomsten ska gå till sparande. Såhär gör du en budget i fyra steg:

  • Disponibel inkomst

    Börja med att räkna ut vad din disponibla inkomst är. Disponibel inkomst är den inkomst du har att leva på varje månad. Alltså din nettolön eller a-kassa efter att alla skatter och avdrag dragits samt eventuella bidrag, till exempel barnbidrag eller bostadsbidrag, lagts till.

  • Fasta utgifter

    När du har din disponibla inkomst börjar du dra av dina fasta utgifter från den. Fasta utgifter är de avgifter som är samma varje månad och som det inte är lika lätt att påverka. Exempel på detta är hyra eller amortering, driftkostnader så som el, tv och bredband, försäkringar och matkostnader. Helt enkelt det du behöver varje månad för att överleva. 

  • Lägg undan lite på sparande

    När du dragit av dina fasta kostnader från din disponibla inkomst bestämmer du hur mycket av det som är kvar som du lägger undan på ett sparande. Ett vanligt riktmärke är att man ska spara 10% av sin disponibla inkomst. Har man inte råd att spara 10% av inkomsten kan man spara en mindre summa. Det viktigaste är att sparandet blir av. Ett litet sparande är bättre än inget alls. Se till att bygga en sparbuffert på ett vanligt sparkonto först och börja sedan att spara för dina mål eller starta ett långsiktigt sparande på börsen. Genom att starta ett månadssparande som dras från ditt konto i början av varje månad glömmer du aldrig bort sparandet och det sköter sig självt.

  • Rörliga utgifter

    Det som blir över efter att ditt sparande och dina fasta utgifter dragits från din disponibla inkomst är det som får gå till dina rörliga utgifter, alltså det du kommer spendera varje månad. Här ingår exempelvis shopping och nöjen.

Hur gör jag för att få mer pengar över varje månad?

Vill du få mer pengar över i din hushållsbudget gäller det att börja prioritera. Där du kan påverka mest är bland dina rörliga utgifter. Du kanske inte behöver allt du shoppar varje månad exempelvis? För att få pengar över kan du bestämma en fast summa som du får lov att lägga på dina olika rörliga utgifter varje månad. För att göra det enklare att hålla isär utgifterna kan du öppna flera olika konton avsedda för dina rörliga avgifter, till exempel ett shoppingkonto, ett nöjeskonto, osv, där du lägger över en fast summa som du får röra dig med varje månad. Utmana sedan dig själv att ha kvar pengar på dessa konton i slutet av varje månad.

Du kan även spara pengar bland dina fasta utgifter även om det är svårare. Till exempel kan du kolla över dina avtal, kanske kan du hitta ett billigare abonnemang eller elpris? Du kan även spara in på en av dina streamingtjänster om du inte använder alla och du kan omförhandla dina lån för att få lägre månadsavgift.

Med våra verktyg Abonnemangshjälpen och Utgiftskollen kan du få koll på vad du lägger dina pengar på varje månad och vad du kanske kan spara in på. Det kan även ligga till grund för hur mycket pengar varje post i din budget kan få. Ett annat sätt att göra det på är att kolla hur ditt kontoutdrag för det senaste året sett ut. Det kan du göra i internetbanken eller appen. Genom att räkna ut hur mycket du lagt på olika saker det senaste året och sedan dela det med 12 får du ett hum om vad du i snitt kan lägga på olika saker varje månad och budgetera för dem.

Budgetmall

Här är ett exempel på en budgetmall du kan använda när du ska göra din budget. Du kan kopiera texten nedan och klistra in i excel om du vill göra en egen budget. Siffrorna är enbart exempel, utgifter är individuella beroende på livssituation och vart man bor. Räkna ut dina egna utgifter och skriv in dem för att få en så korrekt uträkning som möjligt. Lycka til!

  En vuxen Två vuxna Barn < 1 år Barn 1-3 år Barn 4-6 år Barn 7-10 år Barn 11-14 år Barn 15-19 år
Inkomster                

Lön/pension efter skatt

               

Studiemedel (om student)

               

Eventuellt barnbidrag

               

Eventuellt bostadsbidrag

               

Övriga inkomster/bidrag

               

Summa inkomster

               
                 

Nödvändiga utgifter

               

Boende1)

               

Övriga lån

               

Mat2)

2 860

5 720

1 110

890

1 120

1 500

1 870

2 220

Kläder och skor

510

1 020

720

720

970

980

700

560

Hygien och hälsa

660

1 320

430

670

190

190

380

660

Sport och fritid

650

1 300

110

210

420

550

550

650

Kommunikation/busskort

880

1 760

 

 

 

 

 

 

Telefon, TV, streamingtjänster

1 620

2 000

200

200

200

270

300

350

A-kassa

140

280

 

 

 

 

 

 

Hemförsäkring

140

160

 

 

 

 

 

 

Olycksfallsförsäkring

 

 

190

190

190

190

190

190

Betaltjänster (kort)

40

80

 

 

 

 

 

 

Förbrukningsvaror

120

150

80

80

80

80

80

80

Summa nödvändiga utgifter

8 430

14 730

2 970

3 090

3 300

3 890

4 200

4 840

                 

Sparande3)

               

Buffertsparande

               

Pensionssparande

               

Annat långsiktigt sparande

               

Övrigt sparande

               

Summa sparande

               
                 

Övriga utgifter

               

Bil4)

3 050

3 050

           

Nöjen och presenter

               

Frisör, övriga personliga tjänster

               

Småutgifter

               

Övrigt

               

Summa övriga utgifter

               
                 

Total summa utgifter

               

Överskott budget

               
Leende man med gul bygghjälm står framför en trävägg och håller i en solpanel

Så kan du få ner elpriset

Att se över sitt hem för att hitta energitjuvarna är bra för både din plånbok och för miljön. 

Liv Sjödin, privatrådgivare på Sparbanken Tanum

Börja spara

Ett litet sparande varje månad är bättre än inget sparande alls. Börja spara idag!

Caroline Zeedigh, kundtjänst på Sparbanken Tanum

Bli kund

Vill du bli kund i Sparbanken Tanum? Fyll i vårt formulär så ringer Caroline upp dig.