– Det är nog varken det ena eller det andra, men intresset är enormt både hos lantbrukare och företag just nu. Bara i vårt område är fem anläggningar på gång på mellan fem och drygt femtio hektar, säger Ingvar Bartholdsson.

Utvecklingen drivs på av flera samverkande faktorer, som stigande energipriser, ökad efterfrågan på förnyelsebar energi, jakten på lönsamhet inom lantbruket och företags behov av hållbara investeringar.

– Det finns naturligtvis en stark lockelse i det här när arrendena ligger på upp till 15 000 kronor per hektar. Men eftersom avtalen löper på drygt 40 år, gäller det att tänka till. Att lägga en solcellspark på marker som inte kan användas till annat kan vara en bra idé. Men jag är mycket tveksam till att omvandla produktiv jordbruksmark till solcellsparker, säger Ingvar Bartholdsson.

Både el och mat
Det finns de som försöker göra både och – att odla runt och/eller under solpanelerna. Metoden kallas agrivoltaic (APV). Sedan 2021 finns en provanläggning på Kärrbo prästgård utanför Västerås.

– Det finns problem med den typen av anläggningar, bland annat när det gäller solinstrålning och hur regnvattnet fördelar sig. Men vi följer utvecklingen med intresse, säger han.

Tillstånd och bygglov
Många lantbrukare blir i dag uppvaktade av företag som vill arrendera mark till solcellsparker och erbjuder sig att sköta allt från tillståndsprövningar till projektering och uppförandet.

– En solcellspark är inte bygglovspliktig. Däremot måste man få klartecken från länsstyrelsen. I normala fall behövs ett så kallat 12:6-samråd, som går ut på att myndigheten ska ta ställning till anläggningens påverkan på natur och miljö. Ska det anläggas transformatorstationer och teknikbodar i anslutning till parken kräver de bygglov från kommunen, säger Ingvar Bartholdsson.

Tänk på det här
Solcellsparkerna kan vara ett bra och lönsamt tillskott till lantbrukets ekonomi och ett bidrag till omställningen, men det finns goda skäl att vara mycket noggrann i sitt beslut.

Här är Ingvar Bartholdsson tips inför ett ja eller nej till en solcellspark på gården:

  • Var noga i valet av arrendator. Kanske är det bättre att nöja sig med ett lägre arrende om arrendatorn är ett stabilt, etablerat och långsiktigt företag.
  • Se till att ha en indexklausul för prisuppräkning i avtalet.
  • Fundera på om du vill ha en rörlig del i arrendet, baserad på det aktuella elpriset. Det är givetvis en risk, men det kan ju visa sig vara en bra affär. Räkna på alternativen.
  • Tänk på kassaflödet. Se till att du får arrendet utbetalat i flera poster under året, till exempel per kvartal.
  • Kräv absoluta garantier för att marken återställs och att anläggningen tas ner och fraktas bort när avtalet har löpt ut.
  • Det bästa sättet att vara säker är att få en återställandegaranti via ett försäkringsbolag. Då riskerar du inte att stå där med problemet om arrendatorn går i konkurs.
  • Tänk noga igenom de estetiska aspekterna, både för den egna gården och för grannarna.
  • Ska du kombinera solcellsparken med betesdjur måste de som bygger vara väldigt noga med att inte lämna efter sig kabelbitar, skruvar och andra metallföremål.
  • Om du skriver på en avsiktsförklaring (letter of intent), som reserverar marken till motparten under tiden tillstånd söks, se till att den överenskommelsen inte sträcker sig över för lång tid – max 3 år, med vissa möjligheter till förlängning.
  • Gör inte investeringen själv om du inte kan finansiera den med eget kapital. Lägg dina egna solceller på taket i stället.